Hoppa till innehåll
Jessica Nettelbladt

Ger röst åt 150 fängslade kvinnor

Efter att dokumentärfilmaren Jessica Nettelbladt föreläst för chefer inom kriminalvården fick hon möjligheten att skapa visningar av sin film MonaLisa Story för intagna och personal på sex kvinnofängelser: Färingsö, Hinseberg, Sagsjön, Ljustadalen, Ringsjön och anstalten i Ystad. Efter filmvisningarna höll hon sedan i en drygt timslång skrivarworkshop som nu mynnat ut i boken Röster innanför murarna – fängslade kvinnor delar med sig, där texter från 150 kvinnliga interner publiceras. Boken ges ut 8 mars.
Text: Uld Stolt Foto: Pressbild

– Det är en grupp vars röster sällan får höras. Vad tänker de, vad känner de i fängelset? Idén från mig var att deras röster var viktiga och skulle ges en möjlighet att bli lyssnade på i en stor grupp. De är 150 skribenter som får dela med sig
av vad de känner och tänker. På ett sätt som gör att andra kan få ta del av det. Och det är anonymt.

Hon hade med sig olika typer av papper och pennor så att de som inte ville skriva utan hellre ville formulera sig i bild och teckna kunde göra det. Hon besökte varje anstalt en gång.

– En del skriver om livet innan, en del skriver om livet i fängelset – alltifrån att bli instängd kvart i sju till drömmarna och rädslan att komma ut. Just det kom hela tiden – ”vad händer när jag muckar med en papperspåse i handen”. En önskan om att det varit mer hjälp på ett tidigt stadium. Jag försökte vara tydlig med att det bara handlade om att skriva från hjärtat, det som kommer upp, även om det bara är en tanke.

Hur ska boken distribueras?

– Den distribueras via förlaget, släpps 8 mars. Men söker man på Röster innanför murarna ska man kunna hitta och köpa den via nätet.

– Viktigast var att de medverkande kvinnorna får den först, och de har fått den. Den är precis klar.

Vad jobbar du med nu?

– Jag har tre långfilmer på gång. Jag gör en långfilm tillsammans med Peter Gerdehag som ska klippas under hösten, nu under våren jobbar jag med en annan film som heter Drömprins, båda är dokumentärfilmer. Jag har hållit på med dem i många år, det är projekt som ligger länge. MonaLisa Story filmade jag i åtta år, Drömprins har jag hållit på med i tio år. De ligger och puttrar.

– Det är spännande med människors utveckling, ju bättre relation man får, desto bättre film kan man göra. Jag skulle vilja göra film om kvinnor i fängelse.

Vi talar om Tom Alandh och hans decennier långa arbetsmetoder för sina uppmärksammade och prisbelönta dokumentärfilmer.

– Tom Alandh är fantastisk och en stor förebild, hans filmer, hans syn på människan. Man måste kunna låta tiden gå, vara lite av en etnolog kanske. Den ena filmen jag jobbar med nu har 500 timmar filmat. Det är ett enormt hantverk, tidskrävande.

Stöd Situation Sthlm

Ditt stöd bidrar till Situation Sthlms arbete med att nå hemlösa människor i ett första steg från gatan för att lotsa dem vidare på sin väg tillbaka till samhället.