En paus vid Riddarfjärden
Det här är ett bra ställe, här får man vara i fred lite. Jag kan ta det lugnt och bara vara, man behöver verkligen ett sånt ställe i stan. Jag säljer tidningen vid Centralen, där det är massa folk hit och dit. Mina kunder får mig på bra humör och gör att jag inte tappar hoppet och lusten, men ibland behöver jag en paus, och då åker jag hit.
Det är fint att det ligger vid vattnet. Jag älskar vatten, det har en sån lugnande effekt. Jag brukar simma också. Oftast går jag då till simhallen vid Medborgarplatsen och på sommaren brukar jag och min bästa vän simma vid Tantolunden, men de har tagit bort träden där nu och satt dit palmer och sånt sjukt, så vårt speciella ställe där är borta. Det har hänt att jag badat här också, det är inte så smart – det är svårt att komma upp igen över kanten.
Jag älskar vatten, det har en sån lugnande effekt.
Vid helikopterplattan brukar jag träffa vänner, men två av mina bästa vänner har dött ifrån mig. En av dem för två år sen, vi brukade vara här jättemycket tillsammans. Den andra ramlade ner från en balkong på Bondegatan. Så de är borta, mina bästa vänner.
Jag är född i Finland men flyttade hit när jag var fyra år. Då gick jag i dagis inte långt härifrån, i Gamla stan. Jag har haft en bra barndom, det var inte den som var problemet. Jag började sälja Situation Sthlm när jag blev av med allt och det enda Soc kunde ge mig var härbärge. Min dotters pappa dog när jag var 22-23 år. Jag var gravid då. När hon föddes kom myndigheterna och tog henne. Då hamnade jag ute. Hon är 13 år nu och bor i Sundsvall. Det ligger faktiskt nästan mitt emot Vasa, där jag är född. Det har hänt så mycket i mitt liv som jag inte orkar gå in på, men i dag är allt bättre, jag säljer tidningar och har en underbar pojkvän som jag bor hos. Nu mår jag bra igen.
Fotnot: Caroline vill inte ha med sitt efternamn i tidningen.
Artikeln är publicerad i Situation Sthlm #221.