Det folket föreslår

Alla som bor eller arbetar i Stockholm kan lämna in medborgarförslag. De flesta förslag som kommer in till någon av stadens 14 stadsdelsförvaltningar rör parkmiljö- och gatufrågor i människors närmiljö. Det kan handla om bättre gatubelysning, upprustning av lekparker eller fotbollsplaner, fler parkbänkar, nya hundrastgårdar, trafikljus och boulebanor. Ett medborgarförslag utreds av stadsdelsförvaltningen innan det presenteras för stadsdelsnämnden där beslut tas.  2014 mottog de 14 stadsdelarna 197 medborgarförslag. Av dem realiserades 33, enligt en enkät som Stockholm Stad låtit genomföra. Det låter ju inte så mycket.

Samtidigt konstaterar Anette Manoti, samordnare för civilsamhälle, kultur, demokratiutveckling vid Skärholmens stadsdelsförvaltning, att det är problematiskt att föra årlig statistik rörande medborgarförslag.

– Vissa förslag kan ta flera år att utreda och genomföra. Det kan vara dyra förslag som vi måste budgetera och planera för. Eller så kanske förslaget går utanför stadsdelsnämndens område och skickas vidare till en annan nämnd, exempelvis idrottsnämnden eller exploateringskontoret. Då är det inte säkert att vi som är tjänstemän på stadsdelsförvaltningen får nån återkoppling.

Vill exempelvis en grupp ungdomar i Sätra få möjlighet till spontanidrott på en specifik plats, skickas förslaget till exploateringskontoret som bedömer om det ska beredas för exploateringsnämnden. Stadsdelsförvaltningen står för utredningen och skickar sedan förslaget vidare till berörd fackförvaltning. Invånare kan inte lämna medborgarförslag direkt till en fackförvaltning.

– Vi har inget bra system för samordning mellan nämnderna när det kommer till medborgarförslag. Ibland tappar man dem på vägen. Det är en fråga vi lyft till stadsledningskontoret och hoppas hitta en lösning på.

”Vissa förslag kan ta flera år att utreda och genomföra.”

Ju enklare det är att skicka in medborgarförslag, desto fler människor gör det. Journalisterna Sara Zettergren och Ebba Thornéus har, i ett examensarbete vid Södertörns högskola, närstuderat fler än 500 medborgarförslag i Huddinge, Botkyrka och stadsdelen Skärholmen under en treårsperiod. I Huddinge inkom 103 medborgarförslag, mellan 2012-2015. I Botkyrka var motsvarande siffra 487. Av dem kom 357 in via webben. I ett mail förklarar de: ”I Botkyrka kunde man lämna in sina förslag på webben, på medborgarkontor eller via en app, en möjlighet som inte fanns i Huddinge där kunde man endast lämna in sitt förslag personligen. Ju enklare det är att skicka in förslag, desto fler människor gör det.”

Men, konstaterar Anette Manoti, fler medborgarförslag är inte ett självändamål i sig.

– Ett medborgarförslag kan komma från en enda person som tycker att det ska finnas ett övergångsställe där just den personen går och som kanske inte pratat med en enda granne. Det tar mycket resurser att utreda, samtidigt som det individuella medborgarförslaget springer förbi den representativa demokratin, organisationers demokrati och politiskt engagemang. Föreningarnas förslag är generellt förankrade hos en större grupp. De är organiserade och har undersökt frågan, kanske även på ett politiskt plan.