Ny genväg till släkten
I det sju våningar djupa magasinet på Kungsholmen luktar det svagt av åldrat papper. Det är svalt, 16-18 grader – den temperatur som bäst bevarar de gamla handlingarna i syrefria kartonger. I Stockholms stadsarkiv finns mantallängder, boupptäckningar, fängelsearkiv, barnhemsjournaler och böcker som är mer än 30 centimeter tjocka och böcker med fattigbevis och handskrivna rader som: ”Anna Karlsson ägde ingenting”.
– Vi har drygt 80 kilometer med pappersarkiv. Skulle vi ställa ut allt kommer vi åtminstone till Uppsala, säger arkivarien Anna-Maria Tiberg Knutas.
Av de 80 kilometrarna har tre kilometer hittills digitaliserade. När datorn inte räcker till för släktforskarna, och andra besökare, är det hit personalen går för att gräva fram historien.
– Kanske vill man också veta mer om vad som har hänt en viss människa, man kanske inte bara vill bygga ett träd.
Att bygga sitt släktträd blir alltmer populärt. Anna-Maria Tiberg Knutas beskriver det som en folkrörelse.
– Här märker vi det mest genom antalet besökare. Förra året hade vi över 40 000 besökare. Det är en 70 procents ökning på tre år.
”Pappas farmor strök med under andra världskriget. Hon blev torpederad av ryssar”
En utökad programverksamhet och ändrade öppettider påverkar antal besök. Men det ökade intresset för släktforskning beror framförallt på att alltfler arkiv finns digitalt, det är mer tillgängligt.
Vid en av datorerna på markplan sitter historieintresserade Roger Pettersson som har släktforskat i fyra år. Han lägger 10-15 timmar i veckan på att söka sina anor. Han har kunnat följa släkten till slutet av 1600-talet och har bland annat hittat soldater som krigat mot Napoleon och en som dog i Finland i krig mot Ryssland.
– Och min pappas farmor strök med under andra världskriget. Hon blev torpederad av ryssar när hon förde ut varor ur Sverige till andra delar av Europa.
Roger Pettersson är född i Enköping och därifrån kommer två tredjedelar av släkten. Han har också en gren till Blekinge med en dansk sida och en gren till Värmland med en norsk sida. För att få mer information har han rest till Blekinge, Lund och Uppsala och letat i lokala arkiv.
– Jag har också en gren som flyttade från Uppsala till Stockholm 1790 och blev borgare. De hade mer utbildning än resten av släkten, de var till exempel boktryckare. I Gamla stan finns kåken kvar som de bodde i, i en gränd vid Köpmantorget.
Läs hela artikeln i Situation Sthlms septembernummer, #229.