Min plats

Jag tycker om Mariatorget, förr bodde jag i närheten. Här brukar jag också träffa kompisar, men ibland hinner man bara öppna ölen innan snuten kommer. De har börjat kolla Mariatorget ofta, jag tycker egentligen att det är bra att de håller ordning och det är snälla poliser som jobbar här. Annars har inte mycket förändrats genom åren, byggnaderna är desamma, men det är mer blommor på torget. Jag har bott nästan hela mitt liv på den här sidan av stan. När jag kom till Sverige flyttade jag mellan rivningshus, härbärgen och trappuppgångar. Jag är född i Finland. När jag var barn adopterade mina föräldrar bort mig och jag kom till en familj där det var bättre – de var snälla. Men de dog och jag hamnade hos mina föräldrar igen. När jag var 15-16 år flyttade jag hemifrån, till Åbo. Men det fanns inte mycket jobb och Sverige var en bättre plats för arbete. Här har jag jobbat på många restauranger och jag har städat, rivit hus och gjort flyttjobb: burit möbler, kassaskåp och pianon.

På åttiotalet var jag med i Finska föreningen och vi brukade löpträna. Jag sprang sex maraton, åtta halvmaraton och Lidingöloppet. Det är en fin känsla att gå i mål och få medalj, att ha klarat det. Man vill springa lopp igen och igen, på en bättre tid. Min bästa tid på Stockholm Marathon är tre timmar och 47 minuter. Men sen blev jag lite äldre, det blev jobbigare och jag fick problem med alkoholen. Jag saknar det fortfarande. I dag är min hobby att sälja Situation Sthlm. Det gör också att jag inte sitter på parkbänken lika ofta. Efter många år i bostadskön har jag nu en lägenhet i Hässelby strand. Det ändrar rytmen på livet och det är mer eget ansvar – en stor omställning, men det går ganska bra. Jag lever ett annat liv nu.