Inget yxskaft - Situation Sthlm

Det finns en sådan kraft i en yxa. Och ”ytan är för verktyg vad trumman är för musiken”. Det tilltalar Julia Kalthoff.

– Den är så användbar och vacker och den har en lång kultur och historia. Det som långt tillbaka markerade övergången till att vi blev människor var att vi började tillverka verktyg – yxor. Det viktigaste för människans utveckling har varit teknologi och det viktigaste för vår teknologi har varit våra verktyg och det viktigaste bland verktygen har varit yxan. Så yxan är viktigast, säger hon, skrattar och serverar kaffe på en stubbe utanför sin täljverkstad i Kummelnäs.

Det ligger träflisor på golvet, en borrma- skin står på en avhuggen trädstam och från en låda sticker några halvfärdiga yxskaft upp. Här ägnar hon dagarna åt att ta fram en riktigt bra yxa, som ska skära som genom smör. Innan jul ska hennes företag ha den ute till försäljning.

Men yxbranschen kom hon in på redan för tio år sedan. Julia Kalthoff var 19 år och ville lära sig att smida.

– Jag tjatade in mig på en smideskurs på en yxfabrik och gick sedan alla kurser som fanns där. När de behövde nån som kunde hoppa in i stället för vd:n i tre månader på en systerfabrik frågade de mig. De sa: ”du ska bara svara i telefon och om det händer nåt ska du fixa det”. Jag var tillräckligt ung för att inte fatta hur stort ansvar det skulle vara.

De tre månaderna blev till fem år och det var otroligt roligt, kämpigt och lärorikt. Efter ett tag började hon genomföra sina egna idéer och visioner, förändra och förbättra. Därefter har hon studerat ekonomi, filosofi och juridik i Uppsala och flyttat vidare till ett

När hon var klar med att bo ”långt från allting” flyttade hon till Kummelnäs i Nacka.

Hon går in i den lilla verkstaden och hämtar den halvfärdiga täljyxan.

– En täljkniv används när man ska göra den sista ”finishen”, men när det är mycket material som ska bort tar det hundra år om du ska använda en kniv. I stället täljer man med yxan och finskär med kniven.

En täljyxa ska ha en lång egg. Den ska inte hugga, den ska skära.

– Och då är det viktigt att vinkeln längst ut på eggen är precis flat eller lite konkav, hålformad. För då hittar den in när man går längs med virket. Är den i stället lite rundad så gör den inte det och om den är för tunn så kommer den att suga fast.

Och skaftet, berättar hon, ska vara så att det går att komma nära eggen och därmed få samma precision som med en kniv, eller få mycket kraft i slaget om man håller längre ut.

Skaften är tillverkade av ask eller en.

– Ask är mer traditionellt. Det har långa fibrer, är hårt och samtidigt flexande, så det är perfekt för yxskaft. Enen är mer flexande.

Priset för yxan kommer att landa någonstans mellan 2 000 och 3 000 kronor.

Lägger människor pengar på en kvalitetsyxa?

– Jag tänker att allt som är gjort med mycket tanke, hjärta och hjärna tilltalar människor. Verktyg gör ju att folk kan skapa det de vill och då vill man ha ett bra verktyg. Jag jobbar för att man ska känna skillnaden.

Planen är att så småningom göra fler yxmodeller och större klyvyxor.

Varför blir den första en täljyxa?

– Jag gillar att tälja och kommer in i ett flow. Jag tycker mer om att tälja än att smida. Anledningen till att jag började smida var för att det var så svårt att förstå sig på: att man tar metall och värmer det med eld och formar om det med sin egen kropp till nånting som kommer att förbli så i hundratals år. Den fascinationen, mysteriet, var det som fick mig intresserad. Att tälja är precis tvärtom. Då kan man bara gå ut i naturen, hitta virke och sen är det lätt att med en bra yxa och en kniv skapa nästan vad som helst.

Vilket behov har folk av yxor i dag?

– Jag tror att allt yxande i dag handlar om intresse. Det kan vara människor som tycker om att tälja eller som vill få en skön paus genom att hugga ved. Det är en otroligt tillfredställande handling – hugga veden, stapla den, torka den, göra en brasa. Eftersom vi har använt yxan i all evinnerlighet för att bygga hem och skaffa mat – de grundläggande behoven – så tror jag att det är nåt som sitter djupt i oss. Därför känns det bra att hålla i en yxa.

JULIA KALTHOFF

ÅLDER: Fyller 30 år 7 september
BOR: Kummelnäs i Stockholm
GÖR: Yxmakare med det egna företaget Kalthoff Axes. Har tidigare varit vd för yxsmedjan Wetterlings och tilldelades 2013 stipendiet Kompassrosen från stiftelsen Ungt Ledarskap. Hon har också arrangerat täljfestival i Ystad.

Stöd Situation Sthlm