Hemlösheten

– Det finns några personer som bor i bilar här utanför på parkeringen. Så kan det se ut i en liten stad, sa Anders Bastås, verksamhetschef på Hela Människan, när Situation Sthlm besökte Köping efter sommaren. I en av bilarna bodde Ann-Kristin Pettersson och Eddie Andersson.

– Vi bodde ett tag hemma hos min mamma, men eftersom jag har ett beroende kunde vi inte bo kvar. Vi fick tag på den här bilen som vi har sovit i några veckor. Vi skulle vilja komma in på ett boende och nyktra till, men vi har inte kommit in än, sa Ann-Kristin Pettersson. Via socialtjänsten ska de sedan ha erbjudits plats på stödboende. Men de övergivna bilarna har stått kvar och nyligen flyttade tre personer in i dem.

Enligt Socialstyrelsen finns det 133 hemlösa personer i Köping. De flesta bor hos vänner eller i sociala kontrakt. Marit Verga på social- och arbetsmarknadsförvaltningen säger att socialtjänsten känner till sex personer som lever i akut hemlöshet. Något härbärge finns inte i staden.

– Det är svårt att driva en verksamhet med det underlag vi har i Köping, vi har sex akut hemlösa personer. Att bygga upp en kommunal verksamhet skulle inte vara ekonomiskt försvarbart, säger hon.

Däremot startade kommunen i början av 2017 två boenden. Nibblebo är ett drogfritt boende med behandlingsinsatser. Brogården är ett mer permanent boende för personer med missbruksproblematik, där det går att komma hem onykter. Det finns cirka tio platser på vardera. Det finns även 50-60 sociala lägenhetskontrakt i staden. Men Irene Fratzl, som bodde i en av bilarna, sa att hon varken kan bo på stadens boenden eller få ett socialt kontrakt.

– Soc vet inte vad de ska göra med mig eftersom jag inte är missbrukare. Jag hör inte hemma på Nibblebo eller Brogården.

Hon berättade att skulder hos Kronofogden sätter stopp för att få en lägenhet.

– Jag har snart varit hemlös i fyra år och bott hos min dotter, på hotell, hos vänner, i trapphus och i husvagn. Jag vet inte vad som händer nu. Enligt uppgifter ska hon efter en tid ha flyttat in i en husvagn tillfälligt.

Marit Verga kan inte uttala sig om Irene Fratzls situation.

– Men jag vet att en del hamnar mellan stolarna när deras problematik är mer psykiatrisk. Socialpsykiatrin jobbar inte med akuta lösningar på samma sätt, men de har boenden för personer med psykiatrisk problematik och de kan samarbeta med oss om sociala bostäder, säger hon och tillägger att de också tittar på hur det sett ut för personerna tidigare.

– Du straffar inte ut dig ifrån socialtjänstens insatser, men vi måste försöka lyfta den enskildas ansvar, vi kan inte urskillningslöst säga: du får det här och det här. En vuxen människa måste vara med och styra sitt liv, jag kan tycka att det är respekt att bemöta människor utifrån att de har en förmåga. Det råder bostadsbrist i Köping – ett relativt nytt fenomen som försvårar.

– Vi är inte riktigt vana med bostadsbristen. Köping har varit en kommun med lediga bostäder, det har ändrats de senaste tio åren. Som alltid påverkar det de mest utsatta, eftersom hyresvärdarna är vinstdrivande företag som inte är beredda att chansa för mycket, säger Marit Verga, som anser att de största utmaningarna nu är att öka antalet hyresbostäder och ha bra samarbeten med hyresvärdar.

– Men jag har svårt att se att vi fullt ut kan lösa hemlöshetsproblematiken, det är så förknippat med vad människor hamnar i, eller delvis väljer, för livssituationer. Men samhället har ett ansvar att jobba med boendefrågor, för det är så  basalt i allas liv.