Ditt psyke i etern
Två våningar upp på Götgatan 38.
– Slå dig ner var som helst. Här finns inga hierarkier och det är högt i tak, det är som en familj, säger Tomas Ove Johansson och nickar mot en stol vid hans bord.
Det är snart fullt i rummet. Folk hälsar på varandra och tårta skärs upp inför pausfikat. Det är jubileumssändning för Radio Totalnormal, närradioprogrammet som vill skapa öppenhet kring psykisk ohälsa. Ett decennium har passerat sedan radiojournalisten Idji Maciel åkte till Buenos Aires och återvände med idén om att starta ett nytt sorts radioprogram. I Argentina hade hon besökt Radio La Colifata. Colifata betyder ”galen” på Buenos Aires-slang och programmet är världens första radioshow som sänds direkt från ett mentalsjukhus av sjukhusets patienter. Idji Maciel ville starta något liknande i Sverige. Platsen blev Fountain House, en rehabiliterande verksamhet som erbjuder arbete och gemenskap för personer som lever med psykisk ohälsa. Ett år senare tog Bodil Lundmark över projektet som drivs av mediehuset Fanzingo, som jobbar med att lyfta underrepresenterade grupper i samhället. Nu, 300 sändningar senare, går jingeln för programmet i gång klockan 14.00 på frekvensen 101,1 MHz. LilyAnn Enbring kollar ner i sina papper en sista gång innan hon går ut i etern. Hon är dagens programledare, men oftast deltar hon i programmet med sång – blues och jazz. Hon har varit med sedan Radio Totalnormals början. Och ännu längre har hon varit medlem hos Fountain House.
– Den 25 februari hade jag varit här i 25 år. Det har varit bra för mig, men många kanske tycker att man inte ska vara medlem så länge, att man ska komma ut i arbete. Men det blev inte så för mig. Jag har både haft psykisk ohälsa och fysiska sjukdomar som har gjort att jag varit så pass begränsad
att det inte har gått. Därför har jag varit otroligt tacksam att ha det här. Radion har varit det roligaste. Inspirerande.
Jim J River spelar en av sina låtar. Han har gett ut två skivor, men när han för några år sedan jobbade i Fountain Houses kök och fick frågan om han kunde göra något i radion, hade han haft ett långt uppehåll från musiken – han kände inte att han var tillräckligt bra. Klädd i förkläde och hårnät spelade han ändå en låt för dem. Han var mycket mer än tillräckligt bra. I dag har han även fått arbete och jobbar med stöd inom Bostad Först och försöks- och träningslägenheter.
”Janne på stan” är ett stående inslag. Han frågar folk på stan om vad ”normal är. Känner de någon som är psykisk sjuk? Känner de någon psykiskt frisk? Hurdana är de? Hur känns det att vara psykiskt frisk?
I pausmusiken kliver en av medlemmarna upp och dansar samtidigt som Lisa Kåreland laddar inför uppläsandet av sin dikt ”Om mitt hem”.
– I början, när radion startade, var jag skeptisk. Jag kunde inte se mig själv stå vid den där mikrofonen, berättar hon senare under fikat.
– Jag sa att jag vägrar stå där live framför en mikrofon. Då föreslog Idji att vi skulle spela in när jag läste en text ur en bok. Den handlade om ett spöktåg och det sattes ljud till och blev väldigt effektfullt. Det var jätteroligt att få höra det när det sändes. Sen har självförtroendet ökat. Jag fick gå
i klippskola och lärde mig att klippa mitt eget material. Men just att läsa en dikt live tog lång tid innan jag gjorde.
Vad betyder radion för dig?
– Jättemycket. Ett tag var det som min livsmening. Här får jag energi.
Läs hela artikeln i Situation Sthlm #255