Avhoppad

Det första Peter Svensson gör när någon ringer till Passus är ett boka in ett bedömningssamtal. Det gäller att pejla av förutsättningarna att lyckas. Vissa behöver kanske vård för sitt missbruk innan de kan komma i fråga, andra kan behöva psykiatrisk vård. För det är en lång behandling, där avhopparen oftast behöver byta både bostadsort, utseende, gångstil och livshistoria.

– Vi måste agera direkt och snabbt. Den som vill lämna ett nätverk är alltid ett villebråd och har en hotbild mot sig, antingen från det egna nätverket eller från nån som ska hämnas. Genom att de lämnar sitt nätverk tappar de skyddet de haft. En grupp som vänder sig till Passus är de som själv kallar sig lite äldre – det vill säga män i 26 till 27-årsåldern. Anledningen till att de tar steget är att de håller på att ätas upp inifrån av stress.

– De har levt så länge i den kriminella miljön att de inte litar på nån och de känner en oro varje dag för att bli mördade. De orkar helt enkelt inte längre och använder cannabis och Tramadol för att stå ut. Den andra gruppen är de yngre killarna i åldern 20 till 23 år. Anledningen till att de vill hoppa av är ofta att något särskilt hänt. De kan ha blivit tvingade att begå våldshandlingar, eller själva blivit utsatta för grovt våld. Grupperna är så djupt rotade i den kriminella miljön att den blivit norm i deras liv. För att lyckas lämna det kriminella bak om sig måste de ändra hela sin livshistoria. De får träna in en helt ny historia om sig själva och sin egen bakgrund vad det gäller syskon, barndom, familj och intressen. De får också hjälp att ändra klädstil, hjälp med det verbala, med utseendet, gångstilen och att ta bort eller ändra tatueringar.

Allt det hjälper Peter Svensson och Passus dem med.

– Ingen ska känna igen dem i ögonvrån om de skulle springa på dem på annan ort. Och omvandlingen är rätt iögonfallande. Ibland önskar jag att jag tagit före och efterbilder.

Det är nästan inga tjejer som hör av sig till Passus. Peter Svensson beklagar det och tycker att tjejer och kvinnor i kriminella nätverk är en bortglömd grupp. Även om det sällan är de som håller i vapnen används de och utnyttjas på olika sätt. Till exempel för att gömma vapen, narkotika eller skapa en relation med en fiende för att locka ut honom. Eller agera kurir.

– Det är betydligt säkrare att skicka ett kilo kokain med en kvinna med Louis Vuitton-väska än med en man i Adidaskläder.

Under tre och ett halvt års tid pågår behandlingen på Passus i olika steg med hjälp av både socialtjänsten, polisen och olika bostadsbolag. De första två månaderna är enligt Peter Svensson smekmånaderna. Men månad tre, fyra och fem brukar vara kritiska. Då kommer tristessen, ensamheten och man vacklar om vem man egentligen är när man varken är kriminell eller fullgod samhällsmedborgare.

– Vi har personal tillhands dagtid, på kvällar och helger och erbjuder ett smörgåsbord av insatser. En viktig del är att hjälpa dem hitta en fritidssyssla som ett sätt att komma i kontakt med en del av samhället igen och komma in i en gemenskap. Alla våra avhoppare går också i terapi och jobbar med sin inre process.

En tre och ett halvt års omställning i Passus regi kostar totalt samhället 1 140 kronor om dagen. En kriminell kostar 23 miljoner kronor per år, enligt Peter Svensson. Och då är inte mänskligt lidande inräknat. – De som vänder sig till Passus vill komma bort från det kriminella och ha ett vanligt Svensson-liv. De säger att det här är det värsta de gjort och det bästa.