När hyllorna töms

Artisten och låtskrivaren Stefan Sundström, lite till vardags en synnerligen bokashi-intresserad månskensbonde med egen vindkraft på hustaket ute på Ekerö, har just lanserat ”Hur ska vi fixa käket?”, sin egen lo-fi tv-serie på YouTube.

– Jag orkade inte vänta på svt. Först lät de lite intresserade, sen blev det jiddrigt och segt och då tänkte jag att ”fan, jag gör det själv”.

Han är genuint oroad över hur vi, precis som han döpt sin tv-serie, ska fixa käket och klara matförsörjningen i händelse av en långvarig krissituation.

– Det är en otrolig vapen- och Nato-fixering just nu, men jag tror inte att det egentligen är det reella hotet för Sverige – det farliga är vår matförsörjning där vi gjort allt för att inte vara självständiga.

Ett av hoten han ser är det stora importberoendet av livsmedel som Sverige har. Livsmedel som antingen befinner sig i en lastbil på en Europaväg eller i en container på en båt på Medelhavet, Atlanten eller Östersjön.

– Och stoppas det flödet så blir det svält snabbt. Det är ett större riskscenario än ett krig i Sverige. Det är viktigare att tala om det än alla de här militärt överintresserade som talar om andra världskrigsstrategier.

I början av 1990-talet kom, enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, cirka 75 procent av landets livsmedel från svenska bönder, i dag är den nivån nere på ungefär 50 procent, att jämföra med Finland som har en självförsörjningsgrad på cirka 80 procent. Vi importerar även energi, bränsle, foder, utsäde, reservdelar och växtskyddsmedel som är viktigt för livsmedelsproduktionen. Den inhemska produktionen av ägg, mejeriprodukter, spannmål, morötter och sockerbetor är acceptabel, men importberoendet är stort för frukt, kött och grönsaker.

2019 tog Region Stockholm, Länsstyrelsen och LRF Mälardalen fram en livsmedelsstrategi för Stockholm. Vad man kom fram till var att länet – där en fjärdedel av landets befolkning bor – inte är självförsörjande inom någon kategori livsmedel och att beroendet av livsmedel från andra län och andra länder är betydelsefullt för krisberedskapen.

– I händelse av krig, rörande stadsbor och Stockholmare, så har det ju varit mer evakueringsplaner än att de ska kunna vara kvar i stan och försörjas med livsmedel på plats, säger Camilla Eriksson som forskar om krisberedskap på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Beroendet av transporter, fungerande infrastruktur och insatsvaror i produktionen gör Stockholm väldigt sårbart.

En ökad regional och lokal produktion skulle därför öka självförsörjning och förbättra beredskapen. Så vad gör man för att öka självförsörjningsgraden och förbättra beredskapen i Stockholm? Det är inte helt lätt att entydigt svara på. Dels är det flera olika aktörer inblandade i det som har med livsmedelsförsörjning att göra – från EU-beslut som är överstatliga till olika svenska myndigheter och deras ansvar till lokala och regionala politiska instanser och intresseorganisationer. Samt näringslivet.

En sak är man dock tämligen eniga om – Sveriges livsmedelsförsörjning är oroande låg och det stora importberoendet är en svag punkt i all krisplanering. Inte minst i Stockholm.