Kenneth Agibou

Stockholm tidigt åttiotal. Ungdomar från förorten åker in till city och dansar Electric boogie till beats från en 808. Nu kommer Kenneth Agibous bok Electric Boogie.

Det började för tio år sedan med en utkastad Facebook-tråd. Eller egentligen med en fråga från hans son. Under ett samtal med sonen berättade Kenneth Agibou om hur han som ung hängde runt på gatorna i city och dansade och att människor gav dem pengar för det. Sonen undrade: ”Pappa, var du en tiggare..?”. – När han ställde den frågan så tänkte jag, okej, han har liksom inte… han har inte fått tagit del av gatulivet så som jag växte upp med det. Jag ville ge han en ny bild av det. För han har varit lite ängslig av sig ute på gatan, medan jag kände mig väldigt trygg på gatan i samma ålder. Därav Facebooktråden. Som snabbt fick påhäng.

– Det gick rätt så fort, det tog bara någon månad så var det liksom kilometerlånga trådar med massa olika minnen. Men just under den perioden hade jag inte nån idé om att göra det där till nån bok utan det var bara liksom vanlig internethäng.

Till slut växte idén om en bok fram. Och när han började höra om andra bokprojekt som var på gång och tog kontakt med förlag som var positiva till idén men alltid hade ett ”men…” med i svarsmailet, så tröttnade han på att försöka den vägen.

– Då tänkte jag att jag vill nog berätta storyn så som jag själv tycker att den ska berättas.

Och insåg samtidigt att enda sättet att kunna göra det och verkligen ha kontroll över det är att starta och göra det helt själv. Han drog nytta av en gammal kurs i InDesign han gått, tankade hem en prenumeration på Photoshop och började kolla tutorials på YouTube och samla material, skapa någon form av struktur. Och söka upp folk från förr från Facebooktråden och göra intervjuer. Och scanna bilder och gamla tidningsartiklar.

– Jag betalade för det från början. Tills jag insåg att Stadsbiblioteket har medborgarscanning. Så där stod jag med gamla tanter och scannade in tidningsartiklar. Då blev det genast mycket roligare eftersom jag kunde få ner kostnader och kunna sköta den processen själv också.

Boken Electric Boogie har underrubriken ”När hip hop kom till Sverige 1982-1988”.

– Jag brukar säga att hiphopen hittade mig, det var inte jag som hittade hiphopen. Jag tror den var en navigatör för många ungdomar då, även de med etnisk svensk bakgrund, om man ska tala i såna termer.