AFTONSTJÄRNANS VÄG KL. 10.39-11.06
De svarta smidesgrindarna mot Solna kyrkväg öppna. Snö överst på planteringsurnorna högst upp på stolparna. Hyggligt plogat på körbanorna. En taxibil stannar till och frågar en man som just klivit ur en vit bil vid parkeringsplatserna om det är rakt fram till Norra kapellet.
Mannen vet inte säkert, men går några steg bort till informationstavlan och ser att det är rätt riktning. I baksätet två personer. Mellan dem en blomkrans. I slänten ner till höger häckar i kvadratiska formationer med mindre gravstenar, mot höjden längre fram på samma sida pampigare monument, somliga inhägnade med smidesstaket, vissa med trappor upp. En grosshandlare. En fröken. Någon fabrikör. En fackföreningsman. Ett kansliråd. En sångare. Och August Magnussons familjegrav med tio medlemmar begravda, inskriptioner på båda sidor av sockeln.
Kvarter 21. Adolf Hedins sten högst av alla. En äldre dam i blå mössa och vit jacka med en dragvagn och telefonen med kartfunktionen öppen kommer gående. Hon har tagit bussen hit – ”det gick bra, chauffören sa vart jag skulle kliva av” – och frågar om vi vet var den katolska gravplatsen ligger. Fotograf Sandberg hjälper henne att kalibrera koordinater och hon ska bara ta höger och sedan vänster en bit bort så ligger den där. På andra sidan på det snövita fältet låga gravstenar i symmetriska rader, låga häckar runt, träd, hukande enar med snö över skuldrorna. Alla vägar kantade med orange vägpinnar.
”En grosshandlare. En fröken.
Någon fabrikör. Ett kansliråd.”
I hörnet Minneslundsvägen uppfinnaren och industrimannen Gustaf de Laval i svart relief överst på stenen vid sin sarkofag. Ena dörren in till Norra kapellet öppen. En taxi kommer från andra hållet och svänger upp och stannar till. En man i mörkblå dunjacka kliver ur, bilen rullar vidare, han sätter blombuketten under ena armen medan han tar på sig vantar, sedan går han sakta bort mot människorna som redan står vid foten av trappan till kapellet och väntar. I grupper. Men ändå tillsammans. Där av samma anledning. En man i beige rock utan mössa och vantar med händerna djupt ner i rockens fickor, kommer hastigt gående. Han stannar till och läser på skylten vid Ragnar Östbergs grav och tar några steg upp mellan häckarna och tittar en kort stund på det vita stenmonumentet. Fortsätter sedan gatan bort mellan träden. Människorna vid kapellet börjar sakta gå trapporna upp.