”Barn som är familjehemsplacerade har sår.”

– Varje gång mina föräldrar kom på besök satt jag med de vuxna omkring mig och kände skräck och ångest. Alla var där på grund av mig, men ingen frågade vad jag ville. Besöken blev glesare och pågick fram till det att jag var 13 år. Det skapade en otrygghet.

Det är Johanna Bergströms debutbok, hon säger att hon haft den under huden i hela sitt liv. Nu är hon 38 år och första kapitlet kom till under en kurs i kreativt skrivande. Hon vill inte ge sig in i någon politiskt debatt om familjehemsplaceringar, bara låta barnet Johannas berättelse komma till tals.

– Barn som är familjehemsplacerade har sår. Jag har precis börjat med min läkning och kommer att få jobba med det så länge jag lever. Det finns nog en rädsla att klippa de biologiska banden för tidigt för ett barn som är placerat i familjehem. Men jag tänker att det ibland kan vara bättre att få en trygg bas först och sen bygga relationen med de biologiska föräldrarna när man är vuxen.