Billigare droger

Narkotikan går att betrakta som en vara, precis som jeans. Det menar Lars Hansson, Tullverkets sakkunnige i narkotikafrågor.

– Ingen importerar jeans om inte marknaden finns, om de är omoderna och ingen vill ha dem. Precis som kläder ändras modet också när det kommer till narkotika. LSD var populärt på sjuttiotalet, ecstasy var inne på åttiotalet, på tjugohundratalet kom det som brukar kallas för internetdroger och i dag är narkotikaklassade läkemedel en ökande trend.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, kom nyligen ut med rapporten ”Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988-2017”. Sedan slutet av åttiotalet har prisrapporteringarna varit störst för hasch och amfetamin, men efter en kraftig uppgång är nu marijuana och kokain lika vanligt. Mest tydligt visar rapporten att priserna, som är inflationsjusterade enligt SCB:s konsumentprisindex för att bli rättvisande, har gått ner för de flesta droger. Förutom för cannabis, som har blivit dyrare sedan 2005.

– Det skulle kunna förklaras av en ökad efterfrågan men kanske framför allt av att THC-halten, den rusgivande substansen, har ökat. Det ser köparna som en kvalitetsökning och är beredda att betala lite mer för, säger Ulf Guttormsson, utredare och författare till rapporten.

Priserna på amfetamin och brunt heroin var 2017 nere på en tredjedel av nivån som gällde i slutet av åttiotalet.

– Sett över 25 år är det en tydlig nedgång på gatupriserna för de flesta droger. Vi följer ungefär samma trend som resten av Europa. En av förklaringarna är att det blivit mer konkurrens, fler aktörer som tar in droger i landet och säljer.  Kanske har man sparat in på logistiken och distributionen, med mobiler, billigare resor och bättre transportvägar – globaliseringen. Det kan också handla om att penningtvätt blivit billigare, säger Ulf Guttormsson.

Niklas Eklund på Brukarföreningen Stockholm, en organisation av och för människor som använder narkotika och som – förutom polisen – har deltagit med prisuppgifter till rapporten, påpekar att priset på heroin också beror på situationen i Afghanistan.

– När USA sa att de hade tömt talibanernas lager, vilket inte var helt sant, gick världspriset för heroin upp. Lennart Karlsson på Stockholmspolisen påpekar även att heroinpriset ändras beroende på hur mycket opium tillverkarna i Afghanistan får genom sina skördar, och han menar att det har varit rekordskörd på rekordskörd.

Även om Sverige följer den internationella utvecklingen så kostar narkotika i regel lite mer här än Europagenomsnittet.

– Sverige är en slutdestination, långt bort, och det är inte nån stor marknad. Vi är också ganska rika och har en del över till lyxkonsumtion. Priserna är ännu högre i Norge kanske är det så att det följer det allmänna köpkraftsläget, säger Ulf Guttormsson.

Vad kan sjunkande priser leda till?

– Ökad konsumtion, men ingen har jättebra data på hur mycket, och frågar man i befolkningsundersökningar missar man i regel intensivanvändarna. Tittar man på skolungdomar så är det inte jättemånga fler som använder i dag, men de använder större mängder. Det kan vara en följd. En annan följd är att det har lett till ett lägre inkomstbehov för narkotikaanvändaren, det är billigare att försörja sitt bruk. Kan det i sin tur leda till en minskning av brott och prostitution som finansierar droganvändningen?

– Det är fullt möjligt, säger Ulf Guttormsson och tipsar om en norsk forskare som har tittat på det, om än för många år sedan. Anne Line Bretteville-Jensen såg att intäkterna från brott och prostitution ungefär halverades under perioden 1993 till 2004 bland droganvändarna i undersökningen. Samma period hade kostnaderna för personer som använder heroin minskat med en tredjedel. Amfetaminutgifterna hade minskat med cirka 40 procent.