”Det var Sabina Ddumba som tvingade med mig.”
– Jag hoppas att jag kan nå ut var som helst, när som helst. När jag började var tanken att nå ut till världen, till Europa – men det är nånting alldeles speciellt när musiken också uppskattas i ens hemland, säger Janice på telefon.
Hon befinner sig i en studio i Hjorthagen, där hon färdigställer sitt första album. Låtarna har hon skrivit tillsammans med HYENA (Andreas Söderlund), Joel Sjöö, Javeon McCarthy och Two Inch Punch (Ben Ash).
– Jag tycker om att skriva med andra. Det är lärorikt och jag kan få andra influenser, speciellt när man är ny i studiomiljön och inte har byggt upp ett självförtroende där.
De flesta låtar skrivs i studion, men det händer också att Janice sitter hemma vid pianot och utforskar en melodi. Som med låten ”Answer”, en sorgesång till pappan som tog sitt liv.
– Jag hoppas att ”Answer” kan nå ut till människor som förlorat en närstående eller till nån som likt mig drabbats av en närståendes självmord. Överlag vill jag att musiken ska kännas äkta och att människor ska kunna relatera till den och känna nånting.
Musiken har funnits i Janice liv sedan barndomen i Enskededalen, då Whitney Houston var en förebild. För sex år sedan gick hon med i Tensta Gospel Choir.
– Det var faktiskt Sabina Ddumba som tvingade med mig dit, efter att hon hört mig sjunga på en skolavslutning i nian. Jag hade velat gå med länge, men inte riktigt vågat.
– Min pappa dog strax efter att jag började där och de i kören var ett jättestort stöd. De sjöng också på min pappas begravning. Tensta Gospel Choir har betytt jättemycket för mig. Det var där jag hittade mitt uttryck.
