Heltäckande dokumentärfilm

Ingrid Bergman är Sveriges största skådespelare genom tiderna. Hon föddes i Stockholm och bodde de första åren på Strandvägen 3. Stockholm var henne kärt och trots enorma framgångar med sju Oscars-nomineringar och tre vunna statyetter och ett omnämnande av det amerikanska filminstitutet som den fjärde största filmstjärnan inom amerikansk film någonsin, återvände hon hit på ålderns höst.

En sorts kröning av hennes karriär var när hon för första gången samarbetade med Sveriges andra filmgigant, Ingmar Bergman, i ”Höstsonaten” 1978. Rollen var hennes sista filmroll och hon Oscarsnominerades i kategorin bästa huvudroll.

Ingrid Bergman hade en ganska sval, korrekt och ordentlig framtoning i sin yrkesroll och i rollprestationer. Därför blev det något av en skandal då hon skilde sig och blev tillsammans med italienske regissören Roberto Rossellini. Hon fick svårt att få jobb i Amerika och arbetade några år i exil i Europa. 1956 återvände hon till USA och huvudrollen i ”Anastasia”, för vilken hon knep sin andra Oscar.

I augusti kommer Stig Björkmans redan hyllade dokumentär Jag är Ingrid. Han blev ombedd av Ingrids dotter Isabella Rosselini att göra en film om hennes mamma, och han har fått tillgång till privata filmer, nyfunna dagböcker och inte minst ställer alla hennes fyra barn upp på intervjuer om sin mor.

Det ger en mer heltäckande bild av skådespelaren som just i augusti skulle ha fyllt 100 år om hon levat. Ingrid Bergman avled på sin födelsedag 1982, 67 år gammal, och är begravd tillsammans med sina föräldrar på Norra begravningsplatsen i Stockholm.