#jagärfotboll
– Jag kände att jag kom till vägs ände på Instagram så det här blir ett bra sätt att knyta ihop det och summera. Jag konstaterade att här sitter jag med runt 75 berättelser som jag antingen kan låta försvinna ut i cyberrymden eller så försöker man ge dem ett permanent och beständigt värde.
Varje söndag la han ut en Instagram-bild på sig själv i en matchtröja som kompletterades med en berättelse i text. Nästan 60 000 följare fick lära sig mer om länder som Eritrea, Venezuela och Östra Turkestan än vad de förmodligen gjort under hela skoltiden.
– Från början visste jag inte vad jag gjorde, men det är mycket av grejen med det här. Jag hade ingen aning om hur man brukar och bör göra på Instagram. Fördelen med det var kanske att jag hittade en egen väg som funkade för mig snarare än att vara begränsad av idéer om hur man inte ska göra. En av de största utmaningarna var att få fram en ny bild varje söndag. Inte för att det saknades tröjor, det finns närmare 500 tröjor i samlingen, utan för att den måste tas av någon. – Det var inte alltid lätt att övertala min sjuåriga son att släpa sig ut mitt i vintern en söndagsmorgon för att ta en bild på mig i en fotbollströja framför en gräsplätt.
När Erik Niva var i hans sons ålder samlade han på frimärken. Det tog honom ut i världen på samma sätt som han tror och hoppas att hans matchtröjor kan göra. Boken som heter #jagärfotboll kompletteras av två dagar på Färgfabriken i
Liljeholmen 7-8 november.
– Det blir en popup-utställning så det är där och då, do or die. Den stora skillnaden mellan den och boken är väl i grund och botten att det får plats omkring fyra eller fem gånger så många tröjor jämfört med boken som rymmer omkring 100. Något liknande har aldrig gjorts i Stockholm eller ens Sverige även om det, som Erik Niva säger, säkert har ”hängt nån Svenne Berka-tröja på Idrottsmuseet”.
– Men det här är ju nåt annat. Det är tänkt att vara en resa på plats där man kan snacka med mig om hur det egentligen ligger till med läget strax söder om den koreanska gränsen eller vad det nu kan vara.
Har du köpt din sista fotbollströja?
– Jag befarar att det inte är så. Det finns inget behov och jag har inget utrymme för det men jag har samtidigt svårt att se att jag åker hem från en stad där jag fallit för en klubb utan att ha med mig en tröja. Den instinkten har hunnit sätta sig så djupt i mig nu.