Matte Calistes bild av staden
På den kommande EP:n ”Stadsbild volym 3” tar Matte Caliste, en av Sveriges mest meriterade hiphop-producenter, hjälp av mängder av unga artister. Återväxten ser ut att vara god.
– Absolut, svensk hiphop växer hela tiden och är en naturlig del av svensk musik. Det är på tiden att Grammis och P3 Guld förstår det och inte lägger soul och hiphop i samma genre. Ska verkligen Seynabo Sey stå mot Mwuana och Erik Lundin? Då kan man lika gärna sätta rock och dans i samma genre.
Rosh, Rawda och Beri medverkar på EP:n. Har tjejerna fått en mer naturlig plats i svensk hiphop?
– Absolut, det är många som är grymma och när det finns fler kvinnliga mc’s så blir fler tjejer inspirerade att skriva texter och rappa. Det har ju funnits flera tidigare genom åren som Feven, Melinda, Heli med flera som var med och byggde grunden och jag tror att de tjejer som kör nu möter mindre ”motstånd” tack vare det. På nästa projekt kan det säkert bli ännu fler kvinnliga mc’s.
Hur är konkurrensen bland er producenter?
– Den känns inte direkt av tycker jag. Det känns som att man arbetar mest med de artister man är närmast. Till exempel så jobbar jag mest med Näääk & Nimo och mina egna artister på Stadsbild som är min label. Jag producerar ju såklart även andra och har en del på gång med olika artister, men det är mer naturligt för Mack Beats att producera Ison & Fille eftersom de jobbar mycket tätare. Just nu har Ison &Fille paxat ett par beats men även om de skulle använda båda de beatsen så kommer de ju fortsätta jobba med Mack.
Många lyssnar på svensk hiphop via youtube och Spotify men går det att försörja sig för artister och producenter?
– Den främsta inkomsten för musiker inom svensk hiphop är från spelningar. Ersättningen från Spotify är såpass liten att man måste streama sjukt mycket för att kunna leva enbart på det.
I videon till ”Stadsdrömmar” är artisterna ensamma i ort- och stadsmiljöer. Gick ni upp väldigt tidigt för att spela in?
– Nej, vi filmade det mesta mitt på dagen för att få bra ljus, men det är filmat på vardagar så då är ju många på arbetet och i skolan. Det fanns inga krav på hur många statister scenerna skulle ha, men eftersom det är åtta olika artister på låten så fanns det inte möjlighet för mig att hålla på att rodda med statister och exakta tider för alla scener. Istället blev det så att jag filmade med ganska kort varsel och åkte runt till de olika artisterna när de hade tid över.
En artikel i Situation Sthlm #221 handlar om barn till föräldrar i fängelse. Hur har du påverkats av att din pappa åkte in när du var liten?
– Jag tror inte jag påverkades så mycket över just var han var utan mer av att han inte fanns där. Mina första två år satt han i Sverige men blev sedan utvisad och vad han höll på med hemma i USA kände jag inte till och vi hördes ändå bara några gånger per år. Det påverkar säkert barn mycket mer som har en förälder i fängelse i Sverige som man hälsar på. De gånger jag träffade min pappa i fängelse i Sverige var jag för liten för att ha något minne av det.
