Min Plats #267
Ungarna tror att det bor ett troll bakom den stora porten. Jag hör dem prata om det när de kommer från förskolan och skolan, kanske vill de skrämma upp varandra. Det är många turister som fotograferar den också. Jag tycker om att vara på en plats där det händer mycket. Ute i Kungsträdgården är det ju en del uppträdanden och evenemang. Det är fint där, man kan ta en fika eller bara gå runt och titta. Men de har tagit bort bänkarna för vintern, de som har namn efter gamla sångare. Det är himla kul, träffas och sitta ner en stund på Evert Taube eller Ted Gärdestad.
Jag var en del här i området när jag var yngre. Vi gick alltid in på NK, för där kunde man gå på röda mattan. Jag tror att jag handlade en slokhatt en gång. I Kungsträdgården har det blivit mer restauranger, men almarna står kvar. Min bror, som är fyra år äldre, var med under Almstriden Jag var tolv-tretton år och ville följa med men fick inte för honom, han var så rädd att det skulle hända mig nåt. Almarna var så fina och jag ville att de skulle få vara kvar.
Jag har inte varit med i så många protester, men när jag jobbade som dagmamma och våra löner skulle ändras, då demonstrerade vi i stan. Sen gick det som det gick ändå. Men det var roligt att vara dagmamma. Som mest var det sex barn hos mig, plus mina tre egna. I dag finns det inte många dagmammor kvar, särskilt inte i Stockholm. Jag har också jobbat med marknadsföring och på Sollentuna kommuns lönekontor, men nu är jag arbetslös. Några timmar om dagen ska jag praktisera i en matbespisning på Långholmen, men jag tycker också om att sälja tidningen – det passar mig. Att träffa folk och prata en stund. Människor jag möter här är så gulliga och mysiga, det betyder mycket.