– Dödskallar är det sista som blir kvar av oss människor när vi vittrar och dör. En symbol för vår förgänglighet, död och våld. De är tacksamma att kasta in i olika kontexter. Dödskallar är en popkulturell grej. Också så grabbigt och dumt nånstans.

– Jag brukar bland annat göra årets mugg. Jag skulptera först i lera eller gips med olika handverktyg – allt från små skalpeller och skrapor till raspar och skedar. Sen gjuter jag i formen. Årets kopp är målad i järnoxid, som jag har svampat på och av. Det ger den lite skitiga och rödbruna ytan. Det är kul att slänga in lite banala element, som en cigg i munnen, för att göra det mer mänskligt och dråpligt. De är ganska ”cartoony”.

”Dödskallar är det sista som blir kvar av oss”

– Mina silversmycken är lekfulla, på gränsen till tacky. När jag gör en ring börjar jag skapa en vaxmodell, använder filar, knivar och borrar och tar fram formen på ett block vax. Det är som att rita i 3D. Metoden heter Lost-Wax, där man gjuter in vaxmodellen i gips, med en kanal upp till en öppning. Därefter bränner jag ut vaxet i en ugn och häller sen ner silvret. Lite förenklat. Silver är det bästa materialet för sånt här. Det är levande.