Poddberoende

– Jag kunde känna igen mig och förstå att jag har en sjukdom, men de fick mig också att se att det går att få till en förändring, att det finns hjälp och att livet kan bli väldigt bra.

Det är det hon vill visa med Beroendepodden. Där låter hon människor berätta personligt om missbruk av alkohol, narkotika, sex, socker, träning, mat, arbete och spel.

– Vi har samma problematik men vi använder olika saker för att döva det. Det är det själsliga vi måste titta på, om vi mår bra på insidan behöver vi inte fly.

Annelie Ståhl säger att hon har ”beroendegenen”. Problematiken finns i släkten och hon upplever att hon alltid har haft en osund reaktion på alkohol, att hon drack som om det inte fanns något slut.

– Redan när jag gick i nian kretsade allt kring att festa, det var det jag tyckte var kul.

Efter gymnasiet hände mycket i hennes liv: sonen Linus föddes, hon gick igenom en separation, träffade en ny man och de planerade att gifta sig och skaffa barn. Då fick hon veta att hon hade kronisk blodcancer, leukemi.

– Jag var 22-23 år när jag fick beskedet. Läkaren sa också att jag inte kan få fler barn. Vi mådde jättedåligt över situationen och kollade upp adoption och surrogatmammor, men sen kom jag på att han var otrogen. Jag visste inte hur jag skulle hantera känslorna. Jag var ung, ensamstående, hade leukemi och mannen jag älskade hade träffat en annan. För mig var det som att nån drog bort mattan under mina fötter, jag rasade, gick in i en djup depression och hade konstant ångest. Jag började självmedicinera med alkohol.

Hon säger att hon blev alltmer destruktiv och träffade män som utsatte henne för både fysiskt och psykiskt våld.

– Min självkänsla, den lilla jag hade, försvann helt.

Hon hade tidigare undvikit att dricka när sonen var hos henne, men mot slutet väntade hon bara tills han hade somnat om kvällarna.

– Sista gången jag drack var jag på en fotbollsmatch. Där var det som att hela mitt liv rullades upp som en film i huvudet och jag kunde se hur det skulle sluta: jag skulle förlora min son, förlora jobbet, förlora allt och jag kände att det här går inte längre. Hon gick till ett tolvstegsmöte.

– Där hände nåt, jag fick hopp.

Nu är det hon som försöker ge andra hopp genom Beroendepodden. Och varje vecka får hon mejl av människor som startat sitt drogfria liv efter att ha lyssnat på podden, det var då de förstod att de var beroende.

– Ibland kanske man behöver en annan människas historia för att inse: ”det är ju mig hon pratar om”.

Hon får också många mejl från personer som behöver hjälp och hon försöker visa vart de kan vända sig, guidar dem i rätt riktning. Podden har blivit ett heltidsjobb och för att finansiera projektet arrangerar hon bland annat Flatenloppet. I 5,8 kilometer runt Flatensjön springer deltagarna för att bryta tystnaden kring beroende, medberoende och psykisk ohälsa. Och om det är något som verkligen hjälpt Annelie Ståhl så är det löpningen. 2009 tog hon på sig löpskorna. Några månader senare sprang hon Vårruset. Därefter Midnattsloppet, Tjejmilen, Stockholm Halvmarathon, Stockholm Marathon, ultralopp och Ironman Triathlon. Nu är det mest sporten Swimrun hon ägnar sig åt, där banan går på både mark och i vatten – deltagarna springer i våtdräkt och simmar i löpskor. Inte sällan arrangeras tävlingarna i Stockholms skärgård.

– Det är bra att hitta nåt som man brinner för och tycker är kul. Jag mår enormt bra av träning: endorfinerna och att vara ute i friska luften och naturen. Via löpningen har jag också funnit en ny och sund gemenskap. Det kan annars bli ensamt när man bryter med sin tidigare livsstil. Om jag skulle ta bort löpningen så vet jag inte om jag hade klarat den här resan lika bra.

I höst går startskottet för Flatenloppet på exakt samma dag som hon blev nykter för tio år sedan: 15 september.

– Under de här tio åren har mycket skett. Livet händer: separation, sjukdomar i familjen, för mycket jobb. Men min sämsta dag i dag kommer alltid vara bättre än min bästa dag i slutet av mitt missbruk. Det måste jag påminna mig själv om.