Stockholms boendekarta för hemlösa ritas om
Det händer saker på boendefronten för hemlösa människor i Stockholm. Situation Sthlm träffar Magnus Borgsten, chef boende- och behandlingsenheten i Stockholms stad, för att ta reda på vad och varför.
– Vi följer beläggningen på våra boenden konstant över tid, för att se om det är nåt vi behöver ändra på. Det har vi gjort nu, för att vi såg att behoven inte riktigt stämde med boendeplatserna.
Staden har totalt över 700 platser i egen regi. De flesta platserna finns på institutioner men också i form av lägenheter.
– Den stora förändringen är att vi i staden minskar på institutionsvården och ökar upp lägenhetsinsatserna, säger Magnus Borgsten.
Att akutboendet Hammarbybacken stängde förklaras med låg beläggning, att tillståndet för platsen löpt ut och att lokalerna var i dåligt skick.
– Vi ser ett mindre behov av akutboenden och det tänker vi i grunden är något bra. Att bo på akutboende är inte bästa lösningen på hemlöshet. Enligt tak över huvudet-garanti har vi inte haft fullt på våra verksamheter på flera år. Och vi har inte heller haft det sen Hammarbybacken stängde, så vi känner oss trygga med att det finns tillräckligt med platser.
För drygt ett år sedan öppnade staden ett akutboende i Årsta. Nu ska det stängas, på grund av tillfälliga lokaler, och verksamheten flyttar till Aspudden. Där tar de plats i det nu avvecklade stödboendet Ankaret.
– Vi ska renovera, fräscha upp och anpassa lokalen, så att ”Årsta” kan flytta in där i vår. Det är bättre lokaler, större och luftigare. Man kommer även kunna ha placeringar dygnet runt, säger Magnus Borgsten.
Ungefär samtidigt stänger Ny Gemenskaps stödboende i Västberga. Styrelsen anser att beläggningen varit för låg för att vara ekonomiskt försvarbar, men boendeansvarig Mirjam Pohjola menar att beläggningen varit densamma – cirka 75 procent – i
många år.
– Det handlar om vilka prioriteringar Ny Gemenskap nu gör. Under hösten har vi dessutom haft skyhög beläggning, men det har inte ändrat styrelsens beslut.
De personerna som bodde där har fått platser på andra håll, men många hade velat bo kvar. Mirjam Pohjola är besviken och orolig.
– Ankaret stänger också. Det blir många platser som försvinner på den drogfria sidan. Jag är orolig för vad som händer med stadens missbrukare.
Magnus Borgsten är inte orolig. Han berättar även att det tidigare behandlingshemmet Krukis nu har gjorts om till ett stödboende.
– Det har inte efterfrågats den typen av placering som man kunde erbjuda där. Jag tänker att det beror på att man i dag jobbar mer med boendelösningar och öppenvård.
Han påpekar att hemlösheten inom staden har gått ner med flera hundra personer sedan ett antal år tillbaka. Och säger att antalet platser totalt inom Stockholms stad egentligen inte minskar nu.
– Eftersom Bostad först växer så att det knakar.
Genom Bostad först får en hemlös person en lägenhet utan att först behöva vara till exempel skuld- eller drogfri. Tanken är att först få ett tryggt boende och sedan får det stöd som behövs för att boendet ska fungera.
– Vi hade ett 40-tal inskrivna i Bostad först för ett år sedan. Under 2018 fick vi in drygt 30 lägenheter från allmännyttan och vi ökar inflödet av nya lägenheter med säkert 50 procent under 2019. Vi har ett tydligt politiskt uppdrag att satsa på Bostad först. Forskning visar att det är det vi ska jobba med och våra klienter säger att det är den bästa lösningen.
