Tio år av framgångsrikt hälsoarbete i Stockholm

I april vill överläkare Martin Kåberg, medicinskt ansvarig för sprututbytet, fira jubileet med ett öppet forum där de bland annat kan presentera vad de har åstadkommit, svart på vitt med grafer. Kurvor skarpt lutande neråt: så mycket har hepatit C-smittan och riskbeteendet sjunkit. En kurva lutande uppåt: så har livskvaliteten ökat.

– Det är svårt att argumentera emot, säger han.

Martin Kåberg har varit van att argumentera. Först för att starta ett sprututbyte i Stockholm och därefter för att få ändra reglerna om vem som kunde komma dit. 20-årsgränsen sänktes till 18 och även personer som inte var skrivna i Region Stockholm välkomnades. Sprututbytet har gått från att jobba med ”en spruta in – en spruta ut” till att mer fokusera på täckningsgrad bland människor som injicerar narkotika. Att ”dela ut” sprutor är viktigare ur ett smittskyddsperspektiv.

Under de här tio åren har de expanderat. De har öppnat ännu ett sprututbyte i stan och utökat vårdutbudet. De har drivit olika forskningsprojekt och satsat på kvinnohälsa. 2018 var Stockholms sprututbyte den första verksamheten i Sverige som delade ut naloxon, ett läkemedel som kan häva opioidöverdoser. Det har räddat liv.

– Vi har åstadkommit enormt mycket. Jag tycker att vi hela tiden har flyttat fram gränserna, säger Martin Kåberg.

När han startade upp verksamheten 2013 fick han, som ville jobba med hälsa, höra att han var drogliberal.

– Och så sa de: vad är nästa steg då? Ska du starta ett brukarrum? Det är vad Martin Kåberg vill nu.
– Under resans gång har jag identifierat att det finns behov av ett brukarrum i Stockholm. Det finns många som injicerar heroin här och vi har en hög dödlighet. Det handlar om väldigt många människor som dör. Där tror jag att ett brukarrum absolut kan ha en effekt. Jag skulle säga att det är nästa steg för oss.

Han påpekar att både Samsjuklighetsutredningen och Folkhälsomyndigheten anser att det borde prövas. Brukarrum, även kallat injektionsrum, skulle kunna vara en trygg plats där sjukvårdpersonal finns tillgänglig för råd och stöd eller kan hjälpa vid en överdos.

– Jag hoppas att det kommer ett sånt politiskt beslut, men jag tror att en del kommer att fastna i lagstiftningen. Det är ju per definition kriminellt att använda droger, att då ha en lokal där man får göra det kan man tycka blir en teknisk svårighet juridiskt. Men man har löst det i andra länder. Finns det en politisk vilja går det säkert att lösa här också.

Han anser dessutom att narkotikapolitiken diskuteras på ett annat sätt än för tio år sedan.

– Till exempel kommer frågan om avkriminalisering av det egna bruket ständigt upp där man diskuterar vinsten med att erbjuda vård istället för att straffa personer. Det är en annan tid nu.

Sjuksköterskan Anna Atherfold har varit med från start. Hon säger att de hjälper personer där de är just nu, utan att lägga på någon egen agenda. Det kan till exempel handla om att få ett sår rengjort, prata om sorg, besöka barnmorskan, ringa socialtjänsten eller få sällskap till en annan vårdinstans av någon i personalen.

– De blir dåligt bemötta inom vården generellt. Så man tejpar hellre ihop sitt ben med silvertejp och kommer hit till oss på måndagen, trots att skadan kanske hände redan på fredagen. Bemötande är så otroligt viktigt, säger Anna Atherfold.

Enhetschef Maria Schütz skulle vilja att sprututbytet utvecklas ännu mer till en vårdcentral än det redan är i dag.

– Å andra sidan skulle jag önska att det inte skulle behövas, jag skulle vilja att våra patienter känner sig lika bekväma på en vårdcentral som du och jag gör. Men många går ingen annanstans, oavsett hur sjuka de är.