Våldtäkt måste inte förstöra liv
– Våra våldtäkter är inte av den sort som brukar ges plats i media – de oerhört brutala. Våra våldtäkter hör till den mer vardagliga sorten. Men vi skriver egentligen mer om våra inre processer efter våldtäkten och hur olika förväntningar på oss gjort läkningsprocessen mer komplicerad, säger Anna Svensson.
Författarna poängterar att våldtäkt förstås är väldigt allvarligt, men kritiserar synen på våldtäkt som det värsta som kan drabba någon.
– Den föreställningen riskerar att orsaka mycket skada och lidande för oss som har utsatts för våldtäkt. Istället är det viktigt att lyssna på den våldtagnas egna upplevelser av övergreppet och tiden efter, säger Alexander Alvina Chamberland. Dessutom kan en fråga sig vad föreställningen kommer från till att börja med: nämligen en patriarkal syn på att kvinnors värde sitter mellan benen och att det genom våldtäkt går att stjäla det värdet.
Författarna menar att offerstigmat orsakade problem för dem, bland annat blev det svårare att ens erkänna övergreppen. Bilden av förövare som onda monster i buskarna och offren som får livslångt lidande, gör det också svårare att diskutera hur läkningsprocesser och våldtäkter faktiskt kan se ut.
– En stor anledning till att våldtagna sällan blir trodda är att förövaren oftast beskrivs som den här onda vålnaden, vad händer då när någon bekant begår ett sexuellt övergrepp? säger Alexander Alvina Chamberland.
