Hoppa till innehåll

FAQ

Första numret av Situation Sthlm kom ut i augusti 1995.

Situation Sthlm är ett icke vinstutdelande aktiebolag och en ideell förening. Eventuellt överskott återinvesteras i verksamheten.  Situation Sthlm AB ägs av chefredaktör Ulf Stolt och Ideella föreningen Situation Sthlm.

Ja, en sektion i tidningen heter ”Med egna ord”. Där skriver, tecknar och fotograferar säljarna om saker som berör dem. Det är en av tidningens mest lästa delar.

14 500 exemplar per månad (TS-registrerad upplaga 2024) med 104 000 läsare per månad. (Orvestor konsument helår 2024)

Ca 250 säljare besöker verksamheten varje år. Av dem är ca 25 procent kvinnor. Situation Sthlm säljs också i stora delar av Mälardalen b. la i Uppsala, Västerås, Eskilstuna och Köping.

Säljarna köper tidningen av Situation Sthlm för 50 kr och säljer den sedan vidare för 100 kr och erhåller alltså 50 kr per sålt nummer.

Om våra säljare erhåller pengar utan att sälja en tidning (dvs säljer samma sålda tidning igen) äventyrar det grunden till Situation Sthlms verksamhet. Ju färre tidningar säljarna säljer, desto mer minskar upplagan och till slut finns det ingen tidning kvar att sälja och då finns inte jobbet kvar. Ett annat skäl till att ta tidningen (och förhoppningsvis läsa den) är att tidningen i sig – med bland annat säljarnas egna ord – verkar för yttrandefrihet och ger en röst till en grupp människor som ofta inte hörs i debatten.

Många gatutidningar kämpar med liknande kommunikativa problem – att förklara att genom att ta tidningen (inte låta den säljas igen) så säkras jobbet för säljaren och bidrar till arbetets värdighet och jobbet som säljares status. En av våra systertidningar i USA ”The Contributor” förklarar vikten av detta i deras kampanj ”Take the Paper – Read the paper” här: https://www.facebook.com/watch/?v=845977049119615

Situation Sthlms upplaga har under flera år minskat, det gör de flesta ”papperstidningar” och skälen är flera, men en av anledningarna till det för vår del är att givandet/dricksen ökat. Säljarna behöver ju då sälja färre tidningar och således jobba mindre – vilket initialt kan verka schysst – men istället går dessa viktiga möten med er kunder samt den värdefulla och de rehabiliterande effekterna av tiden säljarna jobbar, förlorad. Och äventyrar Situation Sthlm möjlighet att driva verksamheten.

Om Swish används för transaktioner av pengar/dricks eller annat än för tidningar äventyrar det i längden Situation Sthlms grundläggande verksamhet och idé vilken är att skapa jobb till våra säljare. Situation Sthlms ambition är att fler köper tidningen, inte färre. Att köpa tidningen (och ta den), sysselsätter våra säljare. Mötet med kunderna är också viktigt för säljarna (och köparna) och att ta tidningen och inte bara ge pengar skiljer Situation Sthlm från välgörenhet och säkrar jobbet för säljarna.

Ett ytterligare skäl till att man inte kan använda Swish för ge dricks är att Situation Sthlm inte driver eller ska fungera som en bankverksamhet. Varje transaktion kostar och Situation Sthlm står för den kostnaden. Systemet finns som betalalternativ till kontanter och är endast avsett för köp av tidningen.

Att de uppträder nyktert och sköter sin försäljning samt har en försäljningslegitimation.

Jobbet med att sälja Situation Sthlm är viktigt för våra säljare och därför månar de om sitt arbete. Alla säljare skriver också under ett försäljaravtal när dom registreras som försäljare. Tidningsförsäljningen är i grunden självreglerande vilket betyder att man som säljare inte kommer sälja så många tidningar om man inte sköter sin försäljning på ett positivt sätt. Genom daglig dialog och nära samarbete skapar vi värdefulla arbetsrelationer med säljarna och det är grunden till vår fungerande verksamhet.

Vi arbetar med en grupp människor som ofta har mycket stora problem. Men vi ser dagligen att utsatta människor kan arbeta och att deras tillvaro blir bättre av det. Därför är det vår absoluta strävan att försöka rätta till det som inte fungerar tillfredsställande. Om en säljare inte lever upp till det avtal de undertecknar med oss när de blir säljare kallar vi till ett möte för att lösa situationen. Om alla försök att rätta till det som inte fungerar misslyckas blir man av med möjligheten om att sälja Situation Sthlm. Men man är alltid välkommen tillbaka när man kan leva upp till försäljaravtalet.

Faktum ges ut i Göteborg och Malmö.

I dag finns det gatutidningar i hela världen. Exakt hur många är svårt att säga eftersom vissa inte blir så långlivade men runt 200 är en siffra som brukar nämnas. INSP heter det största nätverket av gatutidningar. Situation Sthlm har varit med i det sedan organisationen bildades 1995.

Sista onsdagen i månaden, 11 gånger per år.

Situation Sthlm finansieras genom överskott från tidningsförsäljningen, annonsering, sponsorer, bidrag och donationer.

Ja. Situation Sthlm har ett brett kontaktnät med andra frivilligorganisationer som arbetar med arbets- och hemlöshet, samt ett tätt samarbete med olika myndigheter som Stockholms läns landsting, olika behandlingshem, kriminalvård, frivård, stadsdelsnämnder, socialdistrikt och Stockholms stad.

Nej. Situation Sthlm är en organisation som fokuserar på sysselsättning för hemlösa personer. Vill du lämna kläder hänvisar vi till organisationer som Ny Gemenskap, Convictus, Stadsmissionen och Frälsningsarmén.

Försäljning får inte ske på SL:s område, innanför spärrarna. Dessutom bygger hela idén med Situation Sthlm på frivillighet. Även de som köper tidningen ska känna att de själva väljer om de vill köpa eller inte. Försäljningen ska inte kännas påträngande. Våra försäljare har också skrivit på att de ska följa regler som bland annat förbjuder dem att sälja tidningen på tunnelbanan, pendeltåget, bussen och perrongerna. Alla försäljare tilldelas dessutom en försäljningsplats, där de ska sälja tidningen.

SMS:et  är ett autogenererat SMS från Situation Sthlm.

Situation Sthlm gör detta som ett tack till er köpare samt för att ge ett digitalt smakprov på tidningen och möjlighet att dela köpet/uppmuntra andra till att köpa Situation Sthlm via ens sociala medier. Tack-SMS:et går att svara på och svaren förmedlas till respektive säljare. Detta har blivit mycket uppskattat av säljarna och valda svar publiceras i tidningen och i Situation Sthlms sociala medier. Här är en film om tack-SMS:en: https://www.youtube.com/watch?v=0wpG3YWL7AU

Frågor och svar om hemlöshet

Det finns egentligen lika många anledningar som det finns hemlösa människor. Men vräkning, missbruk, skilsmässa, psykisk ohälsa eller personlig konkurs är några vanliga anledningar.

Först får personen upprepade kravbrev från hyresvärden och om hyran inte betalas skickar hyresvärden skulden till inkasso. Därefter blir det avhysning från bostaden och samtidigt kontaktas socialtjänsten. Socialtjänsten brukar då – även om det faktiskt finns lagstadgade möjligheter för dem att agera – oftast inte göra så mycket om det inte finns barn med i bilden.

I Socialstyrelsens senaste rapport räknar man med att det finns  27 383 hemlösa människor i Sverige och drygt 6605 i Stockholm och av dessa lever 1261 i akut hemlöshet.

Socialtjänsten och sjukvården erbjuder många olika stödinsatser för hemlösa människor såsom boenden, missbruksvård, uppsökarverksamhet mm.  Flertalet frivilligorganisationer erbjuder också hjälp såsom härbärgen, olika dagverksamheter och andra basbehov. Det finns också nykterhetsorganisationer som driver behandlingshem och självhjälpsgrupper av olika slag.

I korta drag betydde den att många av dem som skrevs ut från institutionerna snabbt blev hemlösa eftersom de inte klarade ett eget boende utan stöd.

Socialtjänsten kan hjälpa människor med avgiftningar, behandlingar, klädbidrag, och hjälp enligt ”Tak över huvudet”-garantin. Men socialtjänstens resurser är mycket begränsade i dag, den har inte möjlighet att hjälpa så mycket som den själv vill. Eller sett till behovet. Alla hemlösa vill inte heller ha hjälp ifrån socialtjänsten, eftersom de upplever att de inte klarar av de höga krav som ställs på absolut nykterhet och drogfrihet för att få någon hjälp.

Nej, alla får inte försörjningsstöd. En del har pension i någon form, och en del klarar inte av kraven socialtjänsten ställer och är då helt utan social grundtrygghet.